Det första paketet

Det första paketet i Elsas julstrumpa var en barnvagnsmobil som jag sytt själv.
 
 
Den som vill veta hur jag gjort kan läsa det här gamla inlägget om en tidigare barnvagnsmobil som jag sytt. 
 
 
Mönster till bokstäverna kommer från Ottobre och hämtas gratis här. Det är perfekt att använda spillbitar och resttyger eftersom det behövs så lite tyg. Eftersom bokstäverna ofta hamnar i barnets mun är det också bra med återbrukade tyger eftersom ev. kemikalier från tillverkningen är borttvättade för länge sedan. Ringarna som snodden är fäst i finns att köpa på affärer som säljer barnvagnar. 
 

En julstrumpa till Elsa

När jag tittar i arkivet ser jag att jag har sytt några julstrumpor genom åren. 
 
 
Harry fick en ny liten kusin i sommras, världens sötaste Elsa. Eftersom syskonen fått varsin julstrumpa så måste ju Elsa få en också. 
 
 
Strumpan är sydd av en återbrukad gardin och spetsen kommer från ett trasigt örngott. 
 
 
I strumpan ligger fyra små paket. Ett för varje advent. Som en adventskalender i miniatyr. Junior har också en strumpa men där landar ett nytt paket varje advent eftersom han har lite svårt att vänta.
 
 
Jag tycker att det är roligt med egna kalendrar men jag tycker att det känns ansträngande att hitta på tjugofyra roliga saker. Jag tänker att vi istället ska hitta en mysig frukostrutin med adventsmys, kolla strumpan och tända ett nytt ljus i ljusstaken på söndagmorgnarna före jul. Det behöver ju heller inte vara en sak som ligger i strumpan utan det kan lika gärna vara en rolig aktivitet som vi ska göra under dagen.
 
När jag var gravid var det flera personer oberoende av varandra som sade att det skulle bli roligare att fira jul för mig. Nu börjar jag förstå vad de menar. Det känns roligt att få skapa egna traditioner och fylla jularna med roliga minnen. 

Sylan 2

Det blev fler tröjor på sylanet. Den här i gröna toner sydde jag klart på plats. 
 
 
Den fick en farfarsknäppning, mest för att det är en fin detalj. Inte för att det behövs. 
 
 
Ärmslut och nederkant vek jag upp och fållade med tvillingnål. 
 
 
Mönstret kommer från boken "sy barnens första garderob" av  Kerstin Hansson.
 
 
Den här tröjan klippte jag till på sylanet och har färdigställt hemma.
 
 
Det är samma mönster som den första tröjan men jag har ändrat lite i halsen. Många babybodys har den här lösningen med en halsringning som går omlott. Jag har tänkt att det skulle bli fint på en barntröja också. Eller en vuxentröja. 
 
 
Det blev en fin detalj. Kanske att jag skulle vilja att halsringningen på framstycket var rakare så att det blir en mer båtringad halskant. Jag utgick från det befintliga mönstret som har en rundad halsringning. Lite synd att jag i farten har klippt tillytterligare en tröja i samma mönster.
 
 
Istället för uppvik blev det muddar i ärmsluten eftersom jag ville ha in mer gult i tröjan.Tyget vann jag förra året när jag var på sylan. Det kommer från Fossan design. 
 

Sylan 1

Ett tag tappade jag sugen helt för att blogga och tänkte lägga av. Nu är det största hindret att jag tycker att det är svårt att fota alstren. Har en hel del gamla projekt som väntar på att fotas och nu när ljuset försvinner får de nog ligga ett tag till. Här kommer i alla fall ett av projekten från sylanet i lite dassig belysning.
 
 
Älskar det här tyget i mellantjock kvalité. Tunnare än joggingtyg men tjockare än trikå. Det stretchar men är varmt och mjukt. Älskar också att Ohlssons fått in tyger som har andra färger än pastellrosa, pastellblå och pastellbeige. Tycker inte riktigt att pastellbeige är en färg förresten. Mest brist på färg.
 
Jag har använt samma mönster som flera tröjor tidigare från Brindille and Twig. Den här gången valde jag bort luvan. Tycker att det blir så tjockt med luva under vinterkläder. Jag gjorde halsringningen lite smalare och det blev hur bra som helst med mudd istället.
 
 
Raglanärmar är fint. Passformen på mönstret gör att dessa tröjor alltid sitter snyggt på mitt barn. Jag stickade ner sömmarna med tvillingnålen. Jag tycker att det ser proffsigt ut och kan bli väldigt fint med en kontrastfärg på sömmen också. Jag har förstått att för en del så går sömmarna sönder men jag har aldrig haft det problemet. Safaritröjan har trollungen slitit på i ett år nu utan att det märks.
 
 
Jag hoppade över att sätta  mudd i nederkant och tröjan fick bli längre bak än fram. I efterhand tänker jag att jag hade kunnat göra ännu större skillnad men vågade inte riktigt denna gång. 
 
 
Länge funderade jag på att göra fickor i sidan med kantband i samma gröna mudd som resten av tröjan. Ungen har börjat gilla fickor. Men till slut lät jag bli. Ibland kan en tröja bara få vara en tröja och jag behöver inte alltid lära mig något nytt moment. 
 

Symester

I helgen har jag varit på sylan. Jag åkte i fredags eftermiddag och kom hem på söndag eftermiddag. 
 
 
Helt maxade dagar med sömnad, tyger, mönster, tips och inspiration. Jag hann med att sy en hel del. Bland annat en Anna Neah-kimono, matchande pyjamasbyxor till mig, två tröjor till lill-fisen, örngott och kuddöverdrag. Har dessutom klippt till flera projekt så att jag har massor av projekt att sy klart hemma. Jag tycker att det är svårast att få utrymme att planera, rita mönster och klippa ut tyg. Det kräver utrymme och lugn och ro. 
 
De färdiga plaggen hängs upp så att alla kan titta, beundra och inspireras. 
 
 
 
Sylanet är i en byagård i Ragvaldsträsk. Vi sover och syr i samma hus så det går att hålla igång hela natten om en vill. Dessutom blir vi serverade god mat med jämna mellanrum så jag har inte behövt tänka på något annat än sömnad. Så himla lyxigt. 
 

Sommarskjortan

 
Tidigare i sommar bloggade jag om glädjen i att konstruera ett eget mönster. Här är resultatet. Jag presenterar stolt sommarskjortan. 
 
 
Jag valde att sy skjortan i ett bomullstyg som jag hade liggande. Det var ett litet barnpåslakan som jag klippte sönder. Tyget är en riktigt åttiotalspärla med ljusblå och mintgröna moln. Kanske lite för mycket känsla av nattskjorta men det var perfekt för att testa ett mönster. Tyget räckte precis till skjortan. Det blev inte många centimeter över. Att det var randigt med exakt en centimeter breda ränder gjorde det lättare att få mönstret rätt. 
 
 
Jag ville också ha en skjorta med sprund eftersom jag inte är så förtjust i att sy knappar. Jag tänkte att det kan ju inte vara omöjligt att räkna ut hur det går till att sy. Jag läste massor med tutorials och tittade på filmer men som vanligt är det svårt att förstå. Till slut så testsydde jag ett sprund i ett annat tyg och som vanligt så var det inte så svårt. Jag kommer inte att tveka att göra det igen. 
 
 
Den lilla slutflärpen kan ligga innanför eller utanför skjortan. Jag valde att sätta den på utsidan eftersom jag tänkte att det skulle vara skönare mot huden. 
 
 
Jag är inte så förtjust i stela kragar. Jag tycker att de är osköna och opraktiska. Därför valde jag att sätta ett kantband i halsen. Jag klippte till ett smalt band på skrådden och använde styrkjärnet för att själv göra vecken. Det blev ca en centimeter brett. Jag sydde fast kantbandet räta mot räta i halsringningen och sedan vek jag hela kantbandet mot insidan av skjortan och sydde fast. Det blev väldigt fint. 
 
 
Bakstycket fick ett ok med ett litet veck. 
 
 
Alla sömmar avslutade jag med overlock. Sedan pressade jag sömsmånerna uppåt eller bakåt och stickade fast dem med en raksöm. Snyggt och praktiskt. 
 
 
Jag är väldigt, väldigt nöjd med utfallet av mönstret. Några mindre justeringar kring ärmarna och jag fick ringa ur halsen lite, men annars så blev det precis som jag önskade. En luftig och sval skjorta som inte känns för stel.
 
 
Den är rymlig och skapar utrymme för att röra sig, utan att bli ett tält. Skjortan går att trä över huvudet utan att bruka våld på barnet och den har samtidigt en fin form.
 
 
Jag önskar bara att jag haft tid att massproducera dessa i sommar. Junior hade kunnat använda flera stycken och det finns så många fina, tunna och svala tyger. Jag är inte så bra på att skala upp mönster men jag får väl göra ett försök till nästa sommar. 
 

Kärleken till hängselbyxor

Långa, korta, smala, vida, jag älskar hängselbyxor. Lite konstigt egentligen med tanke på att passformen inte alltid är den bästa. Det är oundvikligt att det blir ett visst Gällivare-häng, eller hur? Faktum är att jag har kvar mina gamla hängselbyxor från 80-talet i min utklädningslåda. Jag ångrar lite att jag inte hämtade fram dem när jag var gravid.  
 
Däremot har jag sytt flera par hängselbyxor till barn. Bland annat från boken "sy kläder till baby och småbarn" av Katrin Wassdahl (finns på biblioteket) .Till junior sydde jag dessa gröna hängselbyxor i smalspårig babymanchester. Tyget är ett traderafynd.
 
 
Modellen liknar mycket de byxor som den vilda babyn har i barnböckerna. Benen är vida och jag har alltid satt mudd nedtill. Mudden gör att längden på byxorna anpassar sig efter barnet och de kan ha byxorna längre. Det hindrar också att barnet snubblar på för långa ben.
 
 
Lille-Skrutt var så sjukt söt i dessa byxor. Önskar att jag hade några fina bilder att visa men det var vinter och inte direkt fotoljus när han hade dem. 
 
 
Färgen är också superhärlig. En klar gräsgrön/ärtgrön färg. Tycker att de är för fina för att inte användas mer, så nu har jag skickat dem vidare till en liten Pia.
 
  
Jag har också sytt flera babybyxor i den här modellen "Mikey babyhose", ett gratismönster. Se tidigare inlägg till exempel här och här.
 
 
Det händer ganska ofta att jag köper mönster på loppis. Jag tycker ofta att jag hittar fina mönster på både vuxen- och barnkläder. Vuxenkläderna är ofta i för små storlekar tyvärr. Detta byxmönster köpte jag för länge sedan och tänkte att det skulle bli ett par byxor till trollungen. Det finns bara i en storlek 105 cl.
 
 
Jag valde att göra modellen längst till höger och köpte ett grått collagetyg eftersom jag ville att det skulle stretcha och bomullstrikå kändes för tunnt. Det har noppror i gult och rött. Först tyckte jag att det var fint men efter en tvätt såg det lite tråkigt ut.
 

Så här i efterhand önskar jag att jag sytt dem antingen i tunn stretchjeans eller i något luftigt linnetyg. Det hade varit perfekt med ett par fladdriga linnebyxor den här sommaren. Det blev lite tjockt att sy i collagetyg. Fördelen är att tyget inte fransar alls och att sömsmåner inte behöver kantas på något sätt. 
 

Originalmönstret har ganska utsvängda ben. Jag valde att göra byxorna lite rakare men fortfarande ganska vida. Jag lade också till en mudd nertill.
 
 
Jag valde att göra modellen med knappar fram eftersom det är en fin detalj. Tryckknappar och hängselspännen beställde jag på nätet, kommer inte ihåg vart.
 

Den lite annorlunda fickan är en också en fin detalj.
 

Jag var rädd att byxorna skulle vara lite för smala i midjan men de sitter perfekt. 
 
 
Mitt lilla 70-tals barn  💗

Till Pia

Det är så sinnesjukt varmt så att min hjärna har lagt ner sin verksamhet. Det innebär att det tyvärr inte har blivit så mycket symester den här semestern. Men jag tänkte att jag skulle visa några saker som jag sydde i våras som jag inte bloggat om tidigare. 
 
Min kusin födde en liten Pia i början av året. Till henne sydde jag den här lilla tunikan/klänningen. 
 
 
Mönstret är Pretty Prudents "Snappy toddler top". Bekrivning och gratis mönster finns här Jag förstod inte hur det skulle skrivas ut så jag använde den äldre versionen av mönstret. Jag jämförde mönstret med en av Juniors gamla bodysar och uppskattade storleken till ca 62. 
 
 
Den var rätt enkel att sy. Jag lade till en liten ficka för att jag tycker att det är en fin detalj. Även om jag kan förstå det löjliga med att sy fickor till bäbisar. De har liksom ingen nytta av dem. 
 
 
Jag valde att använda två olika tyger. Tyget med ugglorna är ett gammalt tyg från Olssons som är väldigt funktionellt. Det är så många färger i tyget att det går att matcha till nästan vad som helst. Ibland är det kul att sy i vävda tyger till barn också. Annars blir det lätt mycket trikå.
 
 
Ärmhålen kantade jag med kantband som klippte till själv och vek genom att stryka med strykjärn. Det sys sedan fast som vanligt kantband. Jag önskar att jag gjort det ännu lite smalare eftersom det är ganska skarpa kurvor. Iställer för vanliga knappar så blev det tryckknappar, men det hade såklart kunnat bli friktigt fint med några fina "vanliga" knappar också.
 
 
Enligt mönstret så ska tyget på fram- och bakstycket rynkas bara en lite bit mitt fram och bak. Jag önskar att jag spritt ut rynkorna över hela fram och bakstycket. Jag tror att det hade blivit  bättre. Kanske inte det mest kvalitativa sömnadsarbete som jag gjort men resultatet ser fint ut. Tänker ändå att det blev bra med med en luftig tunika/klänning i denna varma sommar. 

Semester

Årets bästa köp till pallkragen var dessa bågar och nät från Claes olssons. Jordgubbarna får plötsligt vara ifred från fåglarna och jag har insett att mina stackars plantor faktiskt levererar. Jag har nog aldrig hunnit märka det förut eftersom bären blev fågelmat innan jag hann äta några.
 
 
Ungefär en sådan här skål levereras till kvällsgröten varje dag. Det är både jordgubbar och smultron i min pallkrage. 
 
 
Men det är så sinnesjukt varmt att det blir vattning varje dag. Ibland får jag hjälp av junior. Men ska vi vara ärliga är det bara roligt att vattna betongtomten som vaktar i pallkragen. De är ju i betong så den växer ganska dåligt.
 
 
Kors i taket, jag har också fått en utväxt på mitt fikonträd. Kan det vara ett fikon?
 
 
Det växer också chili och paprika på balkongen. Det är plantor som jag har fått. Lyxigt värre.
 

Vimplarna

För många år sedan jobbade jag i Thailand. I templet i min by var det fullt av flaggvimplar som gick kors och tvärts genom tempelgården. Jag tyckte alltid att de var så fina. De hängde uppe året runt och de var gjorda av tygbitar som var klippta med råa kanter och med tiden blev de fransiga och blekta. Men ändå charmiga. Ett fint sätt att ta till vara trasiga kläder och andra tygbitar.
 
 
Nu har flaggvimplarna varit en poulär inredningsdetalj i barnrum ett tag. Harry har en i sitt rum också. Det är ett bra sätt att få in lite färg. Harrys har jag inte gjort själv utan det var en present. Jag använde den lite som mall när jag gjorde en till min systerson. Han (eller mest hans mamma, för att vara petnoga) hade önskat sig flaggvimplar till sitt första egna rum. Det är ett projekt som kräver minimalt med sömnad. Du behöver:
 
- Bomullstyger
- Vliseline, ca 0,5 cm
- Kantband ca 4 m
- Sax
- Sicksacksax
- Vimplemall, vill du använda min finns den här
- Knappnålar
- Symaskin med raksöm
 
Jag började med att göra en mall i tjockare papper. Basen på mina vimplar är 15 cm breda och 23 cm från botten till spetsen. Från mitten av triangeln alltså, inte längs med sidan. Sedan klippte jag till 16 vimplar i vliselinet. Dessa strök jag sedan fast på de tyger som jag ville använda. Vliselinet gör att tyget blir lite stelare och att kanterna inte fransar så lätt.
 
Vill du ha tyg på båda sidorna kan du använda något som heter vlisesofix istället. Det har "lim" på båda sidorna och stryks fast mellan två tyger. Om vimplarna ska hänga mot en vägg så räcker det däremot om det är tyg på en sida.
 
Sedan använde jag min sicksacksax och klippte ut tygbitarna med vliselinet på. Sicksacksaxen gör också att kanterna inte fransar sig så lätt. Bitarna såg då ut så här.
 
 
Det roligaste och det svåraste är att lägga ut vimplarna i en bra ordning. Jag lade ut dem på golvet och testade olika varianter tills jag hittade en ordning som jag var nöjd med. Efter det var det dags att sy fast vimplarna i kantbandet.
 
Jag gjorde en latmansvariant och vek ihop kantbandet längs med mitten och strök det med styrkjärn. Sedan lade jag vimplarna emellan kantbandets sidor med ca 5,5 cm mellanrum och sydde ihop. Det går bra om man nålar ordentlig och ser till att båda sidorna på kantbandet går ihop, vilket strykningen underlättar. Ett annat tips är att sy en liten bit från kanten på kantbandet för att säkerställa att sömmen går igenom båda lagren.
 
Det blev ett gult kantband för jag tyckte att det passade bra till tygerna. Eftersom det var en present så hann jag aldrig fota innan vimplarna blev paket. Jag bjuder därför på bilder från min systers mobilkamera.  
 
 
Tures café är öppet. Önskar att ni kunde se hur fint resten av rummet är också. Observera barnvagnsmobilen som jag sydde till Ture som hänger på väggen. Storebrors lapptäcke ligger också i utdragssängen. Även om de är sydda vid olika tillfällen så passar de ihop :)

Mönsterkonstruktion pågår

Lång tid ingen sedd. Det var ett tag sedan jag uppdaterade bloggen. Med sorg i hjärtat konstaterade jag för ett tag sedan att det var damm på båda mina symaskiner. Det har aldrig hänt förut. Jag har aldrig behövt ha några överdrag på dem eftersom jag konsekvent har något projekt som jag syr på och drar dem fram och tillbaka på skrivbordet.
 

Då är det så skönt när det händer. Att inspirationen och kreativiteten infinner sig. När kropp och hjärna samverkar. Jag håller på och konstruerar ett mönster och är grymt peppad. Jag har en bra känsla och blir påmind om varför jag tycker att det är roligt att sy. Det är en komplett utmaning där jag får använda alla sinnen.
 
- Den mentala utmaningen
De är en underskattad del av sömnad. Det krävs beräkning, mätning och stor förståelse för få ett plagg att passa bra, även om det finns färdiga mönster. En måste faktiskt vara ganska smart för att kunna ta något som är tvådimensionellt (t.ex. ett tyg eller ett pappersmönster) och göra det tredimensionellt (som t.ex. en kurvig kvinnokropp). Om man som jag, dessutom är förärad mycket kurvor, så krävs det ganska mycket tankearbete. Det är också en mental utmaning att lära sig hur en gylf är konstruerad, hur ett foder sitter ihop med en jacka eller hur man syr ett sprund.
 
- Den konstnärliga utformningen
Det är så många designval som ska göras, färger, former, material, mönster, allt som gör ens skapelser unika och personliga. Jag har ägnat massor av timmar bara till att tänka på saker som jag skulle kunna sy, fina modeller och vackra silhuetter. Hur förändras uttrycket med en annan krage, olika fickor eller annan färg på knapparna? Jag strövar i timtal på tygaffärer och känner på tyg och fantiserar om vad det skulle kunna bli. Den kreativa processen är ibland roligare än själva sömnaden.
 
- Det praktiska handarbetet
Men såklart så gillar jag också själva det praktiska skapandet och det terapeutiska handarbetet. Jag kan uppskatta en fin handsöm eller en dragkedja som blev perfekt. Det finns en glädje i att se något gå från tanke till verklighet. När man som jag, jobbar med ganska abstrakta saker, så är det skönt att göra något som ger direkt resultat. Det händer att jag ifrågasätter mitt bidrag till BNP, eller i alla fall har svårt att rent konkret se det. Då är det fint att tänka på de saker som jag sytt eller gjort.

Vår eller?

Jag börjar förstå att andra delar av landet har vår. Förutom att sociala medier svämmar över av bilder på lökar och vårblommor så fylls reklambladen från de stora kedjorna med marknadsföring för utemöbler och cyklar. Det känns lite som ett hån då vi fortfarande kan ha minus tjugo grader på morgnarna. (Ja, det är ett trevåningshus bakom snöhögen. Bilden är tagen på vår gata)
 
 
Däremot brast fikonplantan ut i blad för någon dag sedan. Den har sett ut som "ensamma stjälken" i flera månader så det var kul att se att den lever. Det är svårt att veta om det är idé att vattna det torra pinnarna på vintern. 
 
 
Junior och jag har också planterat sticklingar från pelargonerna. Det känns lite vårligt. De är ovanligt långa och gängliga i år, så vi får väl se hur många som tar sig. Det är kul av vi börjar kunna göra saker tillsammans. Han är vill göra allt som vi gör och älskar att hjälpa till. Får han dessutom känna på, smaka på, peta på och undersöka det vi gör så är lyckan total. Det är egentligen bara det egna tålamodet som sätter gränser för vad vi kan göra tillsammans.
 

Mera kasse

Ibland händer det att andra rensar sina förråd och kommer med överaskningspåsar till mig. Det kan vara allt möjigt, gamla dukar, trasiga påslakan, spetsar, band och knappar. Det är alltid lika roligt. Oftast är det svärmor men häromveckan var det en kollega som rensat sitt tygförråd. Jag fick massa fina tyger bl.a. ett jättefint rutigt ulltyg. Det kanske dyker upp på bloggen lite senare. Som tack sydde jag en kasse till henne i några av de tyger som jag fått.
 
 
Utvändigt är det ett blått bomullspoplin. Invändigt ett romantiskt blommigt tyg. Jag använde mig av samma mall som min tidigare kasse.
 
 
 
Den blå elefanten fick agera utfyllnad för att en ska se hur påsen ser ut med något innuti. Den sydde jag för flera år sedan i babyblå plysch. Den har bott halvfärdig i en hylla i flera år. För ett tag sedan fick jag ett ryck och sydde igen de sista hålen. Den blev riktigt charmig och junior har fått den att leka med. Den har varit bjuden på ett och annat kafferep i barnrummet på sista tiden. Mönstret kommer från Burda och jag har sytt två stycken elefanter tidigare. De går att läsa om här och här. Den första elefanten jag sydde var också ett av mina absolut första blogginlägg. Kul att se att bloggen utvecklats sedan dess. 
 
 
 

Sy en kasse

Min mamma fyllde år i fredags och jag sydde en tygkasse till henne i present.
 
 
Det kan vara bra att ha med sig tygpåsar i väskan så slipper en köpa plastpåsar. Den här modellen är gjord precis som en vanlig plastkasse. Jag klippte isär en plastpåse och använde som modell. Jag utgick från den här bra guiden.
  
 
Det gick väldigt fort att sy och jag tyckte att det var väldigt enkelt. Jag använde två tyger, ett rosa med ränder innuti och glada jordgubbar utanpå. Yttertyget är i bomullspoplin, ett lite blankare bomullstyg som jag tänker kan vara lätt att torka av. Båda tygerna är tunna bomullstyger men kassen känns väldigt stadig ändå. 
 
 
När man viker ihop kassen så tar den inte så stor plats. 
 
 
Det blir nästan inga synliga sömmar, varken i botten eller i sidorna.
 
 
Det finns en viss risk för att jag kommer att börja massproducera eftersom det var både roligt och enkelt. Det finns också ett och annat bomultyg i mina gömmor att sy av så vi får väl se om det blir fler. 
 
 

Nytt år, ny ordning

God fortsättning på er allihopa. Det blir sällan så mycket bloggat i december. Det är så mycket som ska göras då. Oftast har jag också hittat på att jag ska sy en massa julklappar, och de är ju hemliga fram till jul. Min bästa tid brukar vara från advent fram till julafton. Men i år så fanns ingen energi så det har inte blivit mycket gjort. Jag hade bara ett julklappsprojekt i år och det visar jag lite senare. 
 
 
I helgerna har jag inte gjort mycket heller. Vi har tittat på tv-serier och ätit god mat. Och sovit. Men det var en nog så kreativ sysselsättning för jag har samtidigt tänkt mycket på sömnad. Full av idéer och inspiration har jag köpt tyger och ritat mönster som en dåre. Jag behöver inte direkt fler ofärdiga projekt... Det måste helt enkelt bli så att jag får åka på sylan i vår så att det blir någon verkstad. 
 
 
Däremot har jag organiserat mina mönster. På Granit köpte jag den här arkivboxen med tillhörande hängmappar. Varje mönster jag har, ligger sedan tidigare i en plastficka märkt med storlek och en bild på plagget. Nu har plastfickorna sorterats i kategorier i hängmapparna. Det ger mig en superbra överblick och det är lätt att hitta. Jag ska bara köpa fler hängmappar så att jag kan skapa fler kategorier. 
 
 
Ordningsmänniskan i mig är ohemult lycklig. 

RSS 2.0